tjugonionde juli tjugohundranio klockan tjugoett och fyrtioett

Just nu är det tungt. Jag är ensam, frustrerad något så fruktansvärt, matt och det känns tomt som bara den.. Dagens höjdpunkt är så patetiskt att jag inte ens vill berätta. Nervös så att jag får panik är jag inför beskedet på onsdag också, fyfan.